Lördagen den 23:e Juli

Kära Mormiz,

Den här veckan har världen hamnat i obalans. Det gäller både mig själv och omvärlden.

Jag hade mailat mamma om fotoalbumet jag gjorde i julklapp till dig för många år sedan. I torsdags morse läste jag hennes svar när jag gick upp 05:20. Hon skrev att ditt hus hade brunnit ned i december, en våldsam brand som förintade allt... Jag kunde knappt förstå vad jag läste, kroppen började skaka och tårarna bara rann. Det var bara ett hus, men jag har så många minnen och bilder därifrån. Jag tror jag låg som i chock i 15 minuter. Ännu värre är att jag planerade att åka dit på torsdag på väg till Ransäter. Det hade varit hemskt att få veta på det viset...

Sedan är ju kontakt med mamma alltid extremt jobbigt och det har gjort hela veckan extremt svår att hantera. Mina mardrömmar har ökat och den senaste sitter kvar hårt. Jag drömde att jag och mamma var i ett rum fullt av giftormar och hon tvingade mig att ta upp dem och stoppa innanför kläderna... Jag antar att symboliken talar för sig själv, men ändå fruktansvärt jobbigt. Det är så mycket känslor omkring det där.

Och sedan vet jag att jag inte kan dela detta med någon, ingen förstår riktigt hur tomt det känns. När insidan bara känns som ett stort tomrum, inget kött, inget blod. Och när smärtan är så överväldigande att man måste driva naglarna genom huden och dra, för att få en annan smärta att fokusera på, en som är verklig och som man vet kommer försvinna...

Sedan massakern på Utöja och bombdådet i Oslo, hittills 91 döda människor. Världen är i
sanning en grym plats denna vecka...

Jag älskar dig över allt annat och saknar dig bortom mitt förstånd.

Fredagen Den 15:e Juli

Kära Mormiz,

sitter nu i Stockholm, har bjudit pappa på middag ute och ätit lite glass. Jobbar hela helgen, får ihop 65 timmar denna veckan så det känns i kroppen...
Igår var en helt underbar dag, hade sovmorgon men vaknade ändå pigg som en mört vid 06:50 och drog med mig Yoggi, Harry & Greta på 8 km promenad och sedan en lekstund på Himpa med bästa Malin. Efter det var det dags för deltävling 2 i vår minigolf-turnering och vi samlades vid Vrinnevi-banan, det slutade med att Malin vann igen!!! Helt sanslöst! Då hade jag ändå typ snyggaste spiken någonsin! Så nu leder Malin på 6 p, Sandra har 4 och jag bara 3 p... =( Haha, nej det gör ingenting, vi har så fantastiskt roligt ihop!
Sedan mötte jag älskade Louise för en lunch på stan och vi bestämde att vi ska ha en dag/kväll varje månad som är bara våran. Känns bra, min kära söstra mi som jag känt i 16 år snart, känns helt vansinnigt!

Jag fick texten från journalisten idag, han vågade inte riktigt ta ut svängarna om dig, pappa saknade berättelsen om hembrännings-apparaten i gödselstacken... =) Men jag ska fixa lite små ändringar innan jag är nöjd. Men jag gillar hans ton, tror att han förstod "dig". Louise hade läst boken och sa att hon önskar att hon hade fått träffa dig, så jag kanske har gjort ett bra jobb i att beskriva dig...

Jag kom in på grundkursen i litteraturvetenskap i höst!!! =) Hoppas jag kan genomföra det, redde ju inte ut kriminologin tyvärr...

Vi var och såg sista filmen i Harry Potter-sviten, sorg och glädje  på en gång. Jag ska se den massa gånger, det är ju sista som går på bio... ='( Måste snart läsa böckerna igen, vilken underbar värld att fly in i. Det är det första jag kommer att läsa för mina barn, tillsammans med Lord of the Rings & Twilight-serien... Vems Lilla Mössa Flyger, Gallavanterna, Richard Scarry's Underbara Värld och boken om Anatole, musen som jobbade som ostprovare i Paris, alla mina favoriter som jag vill föra vidare till mina barn. Och sedan ska jag berätta om dig och tårarna kommer att rinna sakta ned för mina kinder, för jag saknar dig så vansinnigt och jag vill att du ska vara där och hjälpa mig igenom det, träffa mina barn och göra deras värld lika magisk som du gjorde min.

Jag älskar dig och saknar dig i varje andetag.

Onsdagen Den 7:e Juli

Kära Mormiz,

vilken dag! Har jobbat och slitit som ett djur, för igår ringde de från Norrköpings Tidning och bokade in en intervju idag! Igår städade vi som idioter för att få ordning här, helt galet vad nervöst!

Han kom över en sväng igår för att hämta en kopia av boken, han ville hinna läsa lite innan intervjun. Men idag var det dags...
Förutom att hundarna skällde på dem när de kom, så gick det bra tror jag... Men det borde väl du veta, du var ju där! Mitt under intervjun så föll den ena rosetten ned från fotografiet på Pajaz! Så får du väl inte göra!!! Men jag kunde inte låta bli att le, så typiskt dig!
Sedan tog fotografen massa bilder och tokmänniskan sa att jag blev väldigt bra på kort, hon borde byta jobb till clown! Innan journalisten gick så frågade han om jag hade skrivit något mer och när jag berättade om mina manus så bad han mig höra av mig då, för han tyckte att jag skrev så bra!!! Helt sjuuuukt!!! Roligt som fan!
Hoppas du blir nöjd med slutresultatet, jag försökte att inte berätta de värsta rövarhistorierna! Men å andra sidan så har han boken kvar, så han kan ju läsa sig till det om han vill... =) Det känns så sjukt stort, hoppas att det är början på något ännu större. Det enda jag är ledsen över är att du inte får vara med och dela det med mig. Men du är ju här på ditt vis i alla fall och jag får vara nöjd med det.

Jag älskar dig så oerhört mycket och saknar dig så hjärtat brister.