Kära Mormiz,
detta skulle bli ett enda långt hyllningsbrev til snön som föll över oss igår kväll, men jag måste ta en annan sak först.
Jag vaknade tidigt som vanligt idag på min lediga dag (kommer bli en JÄTTEBRA pensionär!) och Anders kände sig lite krasslig så han sjukanmälde sig till jobbet och somnade om. Det hade ju kunnat bli en jättemysig morgon, men jag kunde bara inte somna om utan väntade till Anders började snarka och la mig sedan och läste i en av de nya böckerna som kom häromdagen. Jag låg väl och läste typ 45 minuter, drack lite kall mjölk och försökte sedan somna om igen och jag måste ha lyckats. Men jag vaknade upp med hjärtklappning och panik i bröstet -- jag drömde att pappa fick en stroke. Så upp fortare än fan och ringde honom för att höra att han var okej och sa ingenting till honom, la snabbt på för att jag kände gråten komma och rasade sedan samman i köket. Anders hade vaknat och kom ut och undrade vad som hade hänt. Jag berättade om drömmen som var smärtsamt verklig och skarp på näthinnan. Vi hade varit på en pizzeria alla 3 och när vi skulle beställa så kunde pappa plötsligt inte förklara vad det var för pizza han ville ha, utan han bara svamlade och blev väldigt oklar på rösten. Jag tog hans hand och hjälpte honom att beställa och sedan tog jag hans huvud mellan händerna och frågade hur det var och efter att ha sagt "Det är så jobbigt att man måste räkna, det är lättare att säga vad 1 + 4 blir" så var det som han gled ifrån mig med panikslagen blick! Jag vände mig till Anders och frågade om han trodde att det kunde vara en stroke och så ringde vi till ambulansen...
Sedan vaknade jag upp i panik och insåg att det inte var på riktigt, men det gjorde mig inte lugnare. Det var hemskt! Och så verkligt, speciellt när han pratade om att räkna, för det ska man ju be personen göra om man misstänker stroke. Det höll också på att släppa lös en massa bilder och minnen ifrån din stroke som jag verkligen inte kan hantera just nu. Fruktansvärd start på dagen!
Till något roligare: igår kväll kom alltså snön. Jag satt på jobbet och läste massa vänners kommentarer på FB om att snön föll över vårat land, men inget hos oss. Efter jobbet åkte vi och åt middag med vår vän Micke och sedan styrde vi hemåt -- då kom den!!! Först små, små micro-flingor som mest yrde i strålkastarljuset, men sedan växte det sig starkare och starkare. När vi stannade till vid Hemmakväll hade det blivit till större och fluffigare flingor som mer singlade och yrde om vartannat! UNDERBART! Men halt blev det och vi körde försiktigt hemåt. Dags att byta till vinterdäck!
Så mycket minnen och tankar om det, men jag tror jag skriver senare eller imorgon om det, måste ut och skaka av mig morgonens hemska uppvaknande.
Älskar dig och saknar dig i varje hjärtslag.
fredag 26 oktober 2012
onsdag 17 oktober 2012
Onsdagen den 18:e Oktober
Kära Mormiz,
Idag är det glädjetårar som rinner! Vi har fått klartecken på att pappa får genomföra sin 6:e och sista cellgiftsbehandling nu på fredag!!! Sedan måste vi hålla tummarna för bra röntgenplåtar, men ändå!
Jag är så sjukt imponerad av honom! Han är så stark & modig som har tagit sig igenom det här och visst, han har varit ofantligt gnällig i perioder, men det får man vara.
Nu är det bara vi i familjen som gäller i framtiden, allt annat får komma i andra hand.
Vi kommer ju aldrig kunna slappna av helt efter det här, men med den tacksamhet som infinner sig efter en sådan här sak så får man en annan syn på saker. Jag tror många tar saker alldeles för mycket för givet och gnäller över småsaker. När vi egentligen bara ska vara ödmjuka & tacksamma över den tid vi får här på jorden med de människor vi väljer att ha i vårat liv, familj eller vänner. Man gör nog en mental storstädning i livet i stort och även bland bekantskaperna och energitjuvar åker direkt!
Idag har jag även fått veta att älskade Sandra kommit in på en utbildning! Jag vet inte vad, men jag ska ringa henne imorgon och informera mig. <3
Enda trista är att jag har lämnat återbud på tikvalpen som vi hade tingat och som föddes förra måndagen... Eftersom vi inte har löst ett bättre boende så känner jag inte att vi kan ta in en tik med grabbarna... Så fruktansvärt sorgligt, men man får inte vara självisk när det gäller hundar! Hon skulle ha kommit hem lagom till jul... Det kommer kännas tomt...
Jag älskar dig & saknar dig så!!!
Idag är det glädjetårar som rinner! Vi har fått klartecken på att pappa får genomföra sin 6:e och sista cellgiftsbehandling nu på fredag!!! Sedan måste vi hålla tummarna för bra röntgenplåtar, men ändå!
Jag är så sjukt imponerad av honom! Han är så stark & modig som har tagit sig igenom det här och visst, han har varit ofantligt gnällig i perioder, men det får man vara.
Nu är det bara vi i familjen som gäller i framtiden, allt annat får komma i andra hand.
Vi kommer ju aldrig kunna slappna av helt efter det här, men med den tacksamhet som infinner sig efter en sådan här sak så får man en annan syn på saker. Jag tror många tar saker alldeles för mycket för givet och gnäller över småsaker. När vi egentligen bara ska vara ödmjuka & tacksamma över den tid vi får här på jorden med de människor vi väljer att ha i vårat liv, familj eller vänner. Man gör nog en mental storstädning i livet i stort och även bland bekantskaperna och energitjuvar åker direkt!
Idag har jag även fått veta att älskade Sandra kommit in på en utbildning! Jag vet inte vad, men jag ska ringa henne imorgon och informera mig. <3
Enda trista är att jag har lämnat återbud på tikvalpen som vi hade tingat och som föddes förra måndagen... Eftersom vi inte har löst ett bättre boende så känner jag inte att vi kan ta in en tik med grabbarna... Så fruktansvärt sorgligt, men man får inte vara självisk när det gäller hundar! Hon skulle ha kommit hem lagom till jul... Det kommer kännas tomt...
Jag älskar dig & saknar dig så!!!
tisdag 16 oktober 2012
Tisdagen den 16:e Oktober
Kära Mormiz,
Ligger hemma hos pappa och kollar på Sverige-Tyskland som spelar VM-kval i fotboll. Haft två långa dagar på jobbet och nu ska jag jobba extra imorgon--19:20 till midnatt! Känns jobbigt att missa en kväll med Anders, men jag tycker det är viktigt att ställa upp när det fattas folk. Bra pengar dessutom! =D
I fredags åkte vi söderut och stannade först i Norrköping och åt lunch med Sandra & Tuva--åh vad det var länge sedan!!! Det är sådana gånger som jag inser hur sjukt mycket jag saknar att bo i Norrpan! Att bara få sitta och prat med Sandra i timmar om inget alls... När man träffs så sällan så måste liksom varje minut spenderas på något vettigt... Älskar dem!
Sedan åkte vi ned till Kalmar för att fira 1 år tillsammans, 1 år av en fantastisk kärlek & vänskap. Anders är mitt allt, han gör mig till en bättre människa och jag älskar honom över allt annat!
Vi checkade in på First hotell och bytte sedan om för en långpromenad runt stan, stopp på KalmarGrillen och massa prat om minnen om livet för ett år sedan. Underbart!!!
I lördags trotsade vi vädret och styrde ut över Ölandsbron efter en underbar lång hotellfrukost. Vi stannade till på chokladfabriken i Färjestaden och åkte sedan till fornborgen Ismantorp, sär vi tack vare regnet var helt ensamma och hundarna fick leka fritt. Sedan åktevi norrut på ön och stannade för lunch i Löttorp! Ninnis Kroppkaksbod är ett underbart ställe! Men nu ska jag prova att göra egna istället...
På kvällen hyrde vi 3 filmer och köpte massa godis och myste ned oss i sängen--efter lite stadslöpning med personbästa.
På söndagen tog vi sovmorgon, lång frukost och sedan utcheckning. Vi åkte ut till Värsnäs och gick två varv med hundarna i regnet, för att sedan möts upp med älskade Erik för lunch på Thai Silk! =D Sååå underbart att träffa honom igen, en så fantastisk människa! Vi tog även en långfika på Ben & Jerry's och drog ut på hemresan. Hoppas vi kommer tillbaka snart igen, minnena från förra hösten är helt magiska för mig, allt är etsat i mitt inre för evigt.
På hemvägen stannade vi hos C & J för att lämna av en present och fick gott te, innan det var slut på tid & ursäkter och Stockholm kallade...
I förra veckan blev det klart med min tjänstledighet! Från 1:a januari är jag ledig i 2,5 år för att plugga på Stockholms universitet! Så himla läskigt! Men det är dags att tänka på mig själv nu och det känns väldigt rätt. Vem vet vad framtiden gömmer?...
Jag älskar dig & saknar dig vansinnigt!!!
Ligger hemma hos pappa och kollar på Sverige-Tyskland som spelar VM-kval i fotboll. Haft två långa dagar på jobbet och nu ska jag jobba extra imorgon--19:20 till midnatt! Känns jobbigt att missa en kväll med Anders, men jag tycker det är viktigt att ställa upp när det fattas folk. Bra pengar dessutom! =D
I fredags åkte vi söderut och stannade först i Norrköping och åt lunch med Sandra & Tuva--åh vad det var länge sedan!!! Det är sådana gånger som jag inser hur sjukt mycket jag saknar att bo i Norrpan! Att bara få sitta och prat med Sandra i timmar om inget alls... När man träffs så sällan så måste liksom varje minut spenderas på något vettigt... Älskar dem!
Sedan åkte vi ned till Kalmar för att fira 1 år tillsammans, 1 år av en fantastisk kärlek & vänskap. Anders är mitt allt, han gör mig till en bättre människa och jag älskar honom över allt annat!
Vi checkade in på First hotell och bytte sedan om för en långpromenad runt stan, stopp på KalmarGrillen och massa prat om minnen om livet för ett år sedan. Underbart!!!
I lördags trotsade vi vädret och styrde ut över Ölandsbron efter en underbar lång hotellfrukost. Vi stannade till på chokladfabriken i Färjestaden och åkte sedan till fornborgen Ismantorp, sär vi tack vare regnet var helt ensamma och hundarna fick leka fritt. Sedan åktevi norrut på ön och stannade för lunch i Löttorp! Ninnis Kroppkaksbod är ett underbart ställe! Men nu ska jag prova att göra egna istället...
På kvällen hyrde vi 3 filmer och köpte massa godis och myste ned oss i sängen--efter lite stadslöpning med personbästa.
På söndagen tog vi sovmorgon, lång frukost och sedan utcheckning. Vi åkte ut till Värsnäs och gick två varv med hundarna i regnet, för att sedan möts upp med älskade Erik för lunch på Thai Silk! =D Sååå underbart att träffa honom igen, en så fantastisk människa! Vi tog även en långfika på Ben & Jerry's och drog ut på hemresan. Hoppas vi kommer tillbaka snart igen, minnena från förra hösten är helt magiska för mig, allt är etsat i mitt inre för evigt.
På hemvägen stannade vi hos C & J för att lämna av en present och fick gott te, innan det var slut på tid & ursäkter och Stockholm kallade...
I förra veckan blev det klart med min tjänstledighet! Från 1:a januari är jag ledig i 2,5 år för att plugga på Stockholms universitet! Så himla läskigt! Men det är dags att tänka på mig själv nu och det känns väldigt rätt. Vem vet vad framtiden gömmer?...
Jag älskar dig & saknar dig vansinnigt!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)