Kära Mormiz,
tror jag har slagit i huvudet! =D Imorse gick jag upp samma tid som Fredrik och åkte till Friskis & Svettis för en timmes spinning! Skönt efteråt, men man undrar ju hur det står till...
Åkte hem och tog en sväng med hundarna, sedan var det dax för välförtjänt massage & ansiktisbehandling på House of Beauty! Ljuvligt! Det är egentligen för dyrt, men jag har unnat mig det en gång/månad under våren när allt har varit så jobbigt.
Efter det träffade jag Sandra och underbara Tuva på lunch, vilket drog ut till en heldag för vi åkte hem till dem och kollade på "New Moon" inför vårat biobesök nästa vecka. Köpte även lite kläder till Tuva på stan, babykläder är såååååå gulliga!
Sedan har jag mest slappat, först nu har jag varit ute med hundarna på 1,5 timmes power-walk, du vet när man går tokfort och bestämt... Inga stavar eller sån't.
Sovadax kanske? Ska cykla med Harry imorgon bitti...
Älskar dig och saknar dig!!!
tisdag 29 juni 2010
måndag 28 juni 2010
Söndagen Den 28:e Juni
Kära Mormiz,
idag har varit den lataste dagen i mitt liv! Tog mig ut med hundarna två gånger på dagen, annars har jag pendlat mellan världens skönaste soffa och säng! =D Läst, spelat dataspel, kollat på Vänner och bara latat mig... Skönt!
Vi åt tacos och kollade på senaste Wallander-filmen. Sedan drog jag ut och cyklade 1 timme med Harry och 45 minuter med Yoggi. Man kan bara göra det på morgonen eller kvällen när det är så här varmt... Hatar det, känner inte för någonting när man blir svettig bara av att gå.
Imorgon väntar spinning på Friskis & Svettis 07:00, första gången på jättelänge! Kommer vara helt slut i baken efter det... Då passar det bra med ansiktsbehandling och massage, samt lunch med bästa Sandra & Tuva! =D Ser ut att bli en bra dag...
Älskar dig och saknar dig massor!!!
idag har varit den lataste dagen i mitt liv! Tog mig ut med hundarna två gånger på dagen, annars har jag pendlat mellan världens skönaste soffa och säng! =D Läst, spelat dataspel, kollat på Vänner och bara latat mig... Skönt!
Vi åt tacos och kollade på senaste Wallander-filmen. Sedan drog jag ut och cyklade 1 timme med Harry och 45 minuter med Yoggi. Man kan bara göra det på morgonen eller kvällen när det är så här varmt... Hatar det, känner inte för någonting när man blir svettig bara av att gå.
Imorgon väntar spinning på Friskis & Svettis 07:00, första gången på jättelänge! Kommer vara helt slut i baken efter det... Då passar det bra med ansiktsbehandling och massage, samt lunch med bästa Sandra & Tuva! =D Ser ut att bli en bra dag...
Älskar dig och saknar dig massor!!!
söndag 27 juni 2010
Lördagen Den 26:e Juni
Kära Mormiz,
haft en lat, skön dag! Pappa sov ju över och jag tvingade med honom & Fredrik på minigolf innan han fick åka hem! =D Men han vann som vanligt, slog faktiskt sitt personbästa och slutade på 48 slag. Grattis pappa! Sedan åkte vi och åt lunch och det verkar som att vi kanske får med honom på semester i vinter!!! Han fick nog mersmak av resan med mina kära bröder... =D Jag blev i alla fall jätteglad! Älskade pappa, jag vet inte vad jag skulle göra utan dig.
På eftermiddagen var jag och Fredrik och visade husbilen för ett par som ska hyra den i sommar, jättetrevliga människor med två kanonsöta ungar! Hundmänniskor, mycket bra "kunder"!
Nu på kvällen var jag & Fredrik och såg "BECK-Levande Begravd", den sista filmen med Haber & Persbrandt. Den var kanonbra, men det var en scen som fick mig att tappa andan fullkomligt: de filmade en gammal kvinna som låg nedsövd på sjukhus... Alla jobbiga bilder från din sjukhusvistelse kom upp i huvudet och jag fick inte luft, Det var fruktansvärt jobbigt, för jag har verkligen jobbat med att bara minnas bilder från innan du blev sjuk men idag misslyckades jag.
Jag har fortfarande så fruktansvärt dåligt samvete för att jag inte kom upp till sjukhuset när du blev sämre. Jag hoppas att du någon gång kan förlåta mig för att jag inte satt vid din sida när du gjorde dig redo för att lämna oss. Jag bad mamma att lämna sin nya pojkvän hemma så jag kunde komma upp och ta farväl av dig, men hon vägrade göra det för mig. Jag kände bara att jag inte klarade av att träffa dem så nära inpå det som hände och då kände jag mig "tvungen" att stanna hemma. Gud, jag börjar skaka av att skriva det här... Så jobbigt! Men jag hade bara gjort dig upprörd om jag hade börjat gråta på sjukhuset och det kan jag garantera att jag hade gjort.
Men mitt dåliga samvete äter mig varje dag! Tänk om du väntade på att få säga farväl till mig innan du somnade in? Hur ska jag kunna leva med det? Att det är mitt fel att du fick lida längre än nödvändigt... Snälla, förlåt mig!
Jag älskar dig så Mormiz och saknar dig i varje andetag.
haft en lat, skön dag! Pappa sov ju över och jag tvingade med honom & Fredrik på minigolf innan han fick åka hem! =D Men han vann som vanligt, slog faktiskt sitt personbästa och slutade på 48 slag. Grattis pappa! Sedan åkte vi och åt lunch och det verkar som att vi kanske får med honom på semester i vinter!!! Han fick nog mersmak av resan med mina kära bröder... =D Jag blev i alla fall jätteglad! Älskade pappa, jag vet inte vad jag skulle göra utan dig.
På eftermiddagen var jag och Fredrik och visade husbilen för ett par som ska hyra den i sommar, jättetrevliga människor med två kanonsöta ungar! Hundmänniskor, mycket bra "kunder"!
Nu på kvällen var jag & Fredrik och såg "BECK-Levande Begravd", den sista filmen med Haber & Persbrandt. Den var kanonbra, men det var en scen som fick mig att tappa andan fullkomligt: de filmade en gammal kvinna som låg nedsövd på sjukhus... Alla jobbiga bilder från din sjukhusvistelse kom upp i huvudet och jag fick inte luft, Det var fruktansvärt jobbigt, för jag har verkligen jobbat med att bara minnas bilder från innan du blev sjuk men idag misslyckades jag.
Jag har fortfarande så fruktansvärt dåligt samvete för att jag inte kom upp till sjukhuset när du blev sämre. Jag hoppas att du någon gång kan förlåta mig för att jag inte satt vid din sida när du gjorde dig redo för att lämna oss. Jag bad mamma att lämna sin nya pojkvän hemma så jag kunde komma upp och ta farväl av dig, men hon vägrade göra det för mig. Jag kände bara att jag inte klarade av att träffa dem så nära inpå det som hände och då kände jag mig "tvungen" att stanna hemma. Gud, jag börjar skaka av att skriva det här... Så jobbigt! Men jag hade bara gjort dig upprörd om jag hade börjat gråta på sjukhuset och det kan jag garantera att jag hade gjort.
Men mitt dåliga samvete äter mig varje dag! Tänk om du väntade på att få säga farväl till mig innan du somnade in? Hur ska jag kunna leva med det? Att det är mitt fel att du fick lida längre än nödvändigt... Snälla, förlåt mig!
Jag älskar dig så Mormiz och saknar dig i varje andetag.
fredag 25 juni 2010
Fredagen Den 25:e Juni
Kära Mormiz,
Glad Midsommar! Hoppas du fått tag på en fin blomsterkrans och dansat runt stången, inte stått på huvudet i någon rabatt... Kommer du ihåg när du stod på huvudet i rabatten med papiljotter och rosa mjukisdress? Gud vad roligt!
Pappa kom ned idag på förmiddagen och vi åt färsk potatis och matjessill till "lunch", mycket gott! Men inte samma som din egenodlade som vi haft varje år.
Vi hade inga bra planer för kvällen utan tänkte att det skulle funka att grilla på Himpa. Det var en MYCKET bra idé! Vi fick tag på ett bord nere vid vattnet och hundarna var ju i himmelriket. Vi åt gott, skrattade och spelade kubb. Mindes förra sommaren i din trädgård när vi alla var samlade och spelade i gräset. Varför fick inte en sommar till? Men sanningen att säga så hade jag inte nöjt mig med det heller... Jag vill ha dig hos mgi för all evighet, vill inte fortsätta mitt liv utan dig!
Jag älskar dig och saknar dig så förtvivlat mycket!!!
Glad Midsommar! Hoppas du fått tag på en fin blomsterkrans och dansat runt stången, inte stått på huvudet i någon rabatt... Kommer du ihåg när du stod på huvudet i rabatten med papiljotter och rosa mjukisdress? Gud vad roligt!
Pappa kom ned idag på förmiddagen och vi åt färsk potatis och matjessill till "lunch", mycket gott! Men inte samma som din egenodlade som vi haft varje år.
Vi hade inga bra planer för kvällen utan tänkte att det skulle funka att grilla på Himpa. Det var en MYCKET bra idé! Vi fick tag på ett bord nere vid vattnet och hundarna var ju i himmelriket. Vi åt gott, skrattade och spelade kubb. Mindes förra sommaren i din trädgård när vi alla var samlade och spelade i gräset. Varför fick inte en sommar till? Men sanningen att säga så hade jag inte nöjt mig med det heller... Jag vill ha dig hos mgi för all evighet, vill inte fortsätta mitt liv utan dig!
Jag älskar dig och saknar dig så förtvivlat mycket!!!
torsdag 24 juni 2010
Torsdagen Den 24:e Juni
Kära Mormiz,
nu är jag hemma igen och ska bo hemma i 5 veckor. Det är skönt och välbehövligt, även stackars pappa behöver nog semester från mig och hundarna.
Haft en rolig dag på jobbet, men något fruktansvärt jobbigt hände när vi satt och åt lunch. Jag fick ett mail från mamma. Det var grymt att sitta och läsa bland kollegorna och jag sprang gråtande från bordet.
Så jag antar att din kära bror är hos dig nu, hjälpte du honom på plats? Det enda man kan glädjas över att att ni inte lider längre. Annars är det bara hemskt.
Hennes mail gick mest ut på att tala om vilken elak människa jag är som sprider en massa lögner och skriver elaka saker i största allmänhet... Det är då själva fan att folk inte förstår varför jag skriver och varför de inte ger fan i att läsa om de tycker att det är så hemskt!!! Jag skiter fullkomligt i om jag har några läsare eller inte, det är ju inte därför jag skriver! Det här är ett desperat försök att ha dig kvar hos mig, den människa jag älskar mest av allt här i världen. Kan de inte unna mig det?
Jag svarade henne med att hon gärna fick tala om vad som var lögner och även berätta om hur det var när jag var liten, eftersom hon inte verkar gilla min version. Får väl se vad som händer med det. Det värsta är att hon skrev att jag skriver som direkt til henne, hur egocenstrisk får man bli egentligen??? Hon tror att allt handlar om henne, du är den absolut viktigaste människan i mitt liv och jag behöver dig mer än någonsin. När kommer du tillbaka för det här fungerar inte...
Åh, jag är så trött på att gråta! Kan det inte bara ta slut? Tänk att få vakna och faktiskt känna lite tilltro till framtiden, det har jag inte haft sedan november förra året. Varje dag är en kamp och varje gång jag tror att det inte kan bli värre så håller det i alla fall i sig på samma jävliga nivå. Det kan inte vara meningen att det ska vara såhär svårt! Vissa dagar känner jag bara hur benen knappt bär, jag sover nästan ingenting, har fått yrsel och varit på väg att ramla ihop flera gånger, har konstant ont i magen. Borde ta semester, men är rädd att jag aldrig kommer igen då. Hoppas att hösten kommer snart med mer energi och några goda nyheter. Sommaren har aldrig varit min årstid... Längtar efter regn och blåst med mörka kvällar.
Älskar dig och saknar dig något fruktansvärt!
nu är jag hemma igen och ska bo hemma i 5 veckor. Det är skönt och välbehövligt, även stackars pappa behöver nog semester från mig och hundarna.
Haft en rolig dag på jobbet, men något fruktansvärt jobbigt hände när vi satt och åt lunch. Jag fick ett mail från mamma. Det var grymt att sitta och läsa bland kollegorna och jag sprang gråtande från bordet.
Så jag antar att din kära bror är hos dig nu, hjälpte du honom på plats? Det enda man kan glädjas över att att ni inte lider längre. Annars är det bara hemskt.
Hennes mail gick mest ut på att tala om vilken elak människa jag är som sprider en massa lögner och skriver elaka saker i största allmänhet... Det är då själva fan att folk inte förstår varför jag skriver och varför de inte ger fan i att läsa om de tycker att det är så hemskt!!! Jag skiter fullkomligt i om jag har några läsare eller inte, det är ju inte därför jag skriver! Det här är ett desperat försök att ha dig kvar hos mig, den människa jag älskar mest av allt här i världen. Kan de inte unna mig det?
Jag svarade henne med att hon gärna fick tala om vad som var lögner och även berätta om hur det var när jag var liten, eftersom hon inte verkar gilla min version. Får väl se vad som händer med det. Det värsta är att hon skrev att jag skriver som direkt til henne, hur egocenstrisk får man bli egentligen??? Hon tror att allt handlar om henne, du är den absolut viktigaste människan i mitt liv och jag behöver dig mer än någonsin. När kommer du tillbaka för det här fungerar inte...
Åh, jag är så trött på att gråta! Kan det inte bara ta slut? Tänk att få vakna och faktiskt känna lite tilltro till framtiden, det har jag inte haft sedan november förra året. Varje dag är en kamp och varje gång jag tror att det inte kan bli värre så håller det i alla fall i sig på samma jävliga nivå. Det kan inte vara meningen att det ska vara såhär svårt! Vissa dagar känner jag bara hur benen knappt bär, jag sover nästan ingenting, har fått yrsel och varit på väg att ramla ihop flera gånger, har konstant ont i magen. Borde ta semester, men är rädd att jag aldrig kommer igen då. Hoppas att hösten kommer snart med mer energi och några goda nyheter. Sommaren har aldrig varit min årstid... Längtar efter regn och blåst med mörka kvällar.
Älskar dig och saknar dig något fruktansvärt!
onsdag 23 juni 2010
Onsdagen Den 21:a Juni
Kära Mormiz,
förlåt min frånvaro. Det är bara lite för mycket just nu. Många tankar och funderingar... Orkar inte.
Älskar dig och saknar dig!
förlåt min frånvaro. Det är bara lite för mycket just nu. Många tankar och funderingar... Orkar inte.
Älskar dig och saknar dig!
torsdag 17 juni 2010
Torsdagen Den 17:e Maj
Kära Mormiz,
vilken dag!
Var på "studiebesök" på Svea Hovrätt i ett spännande fall hela dagen, sådana dagar älskar jag mitt jobb. Vi bröt för lunch och jag gick ned mot Gamla Stan när jag hörde någon ropa "Sofie, Sofie!" (fingrerat namn). Jag fortsatte gp, eftersom jag inte heter Sofie vad jag vet. Men efter en liten stund var det helt klart att det var mig mannen ropade på, det var en journalist och när jag vände mig om så smattrade hans fotograf av bilder på mig... Helt galet! Då insåg jag att den åtalades fd flickvän heter Sofie... Så de trodde att jag var hon, när jag talade om att så inte var fallet så tittade han på mig och sa:
-Men vad gör du här då?
-Det ingår i mitt yrke.
-Jaha, du ska vittna.
-Nej...
-Nähä, då fattar jag fortfarande inte vad du gör här. (Som att han hade med det att göra...)
-Jag är här av eget intresse.
-Va?! På riktigt?
Vilken snubbe!
Är stolt över mig själv, lyckades åka buss till och från stan utan att komma vilse, ramla eller göra bort mig!!! =D Hatar dock att åka kommunalt...
På kvällen tog jag bilen och åkte ut till Frihamnen med hundarna. Vi gick över Gärdet och runt Djurgårdskanalen, var ute i typ 2 timmar. Harry behövde det verkigen, han var helt tokig! Inget ovanligt...
Imorgon åker vi till Jönköping och är borta till måndag, på hundutställning. Jag ska försöka skriva, men om det inte blir något så vet du varför.
Älskar dig och saknar dig så mycket!!!
vilken dag!
Var på "studiebesök" på Svea Hovrätt i ett spännande fall hela dagen, sådana dagar älskar jag mitt jobb. Vi bröt för lunch och jag gick ned mot Gamla Stan när jag hörde någon ropa "Sofie, Sofie!" (fingrerat namn). Jag fortsatte gp, eftersom jag inte heter Sofie vad jag vet. Men efter en liten stund var det helt klart att det var mig mannen ropade på, det var en journalist och när jag vände mig om så smattrade hans fotograf av bilder på mig... Helt galet! Då insåg jag att den åtalades fd flickvän heter Sofie... Så de trodde att jag var hon, när jag talade om att så inte var fallet så tittade han på mig och sa:
-Men vad gör du här då?
-Det ingår i mitt yrke.
-Jaha, du ska vittna.
-Nej...
-Nähä, då fattar jag fortfarande inte vad du gör här. (Som att han hade med det att göra...)
-Jag är här av eget intresse.
-Va?! På riktigt?
Vilken snubbe!
Är stolt över mig själv, lyckades åka buss till och från stan utan att komma vilse, ramla eller göra bort mig!!! =D Hatar dock att åka kommunalt...
På kvällen tog jag bilen och åkte ut till Frihamnen med hundarna. Vi gick över Gärdet och runt Djurgårdskanalen, var ute i typ 2 timmar. Harry behövde det verkigen, han var helt tokig! Inget ovanligt...
Imorgon åker vi till Jönköping och är borta till måndag, på hundutställning. Jag ska försöka skriva, men om det inte blir något så vet du varför.
Älskar dig och saknar dig så mycket!!!
onsdag 16 juni 2010
Onsdagen Den 16:e Juni
Kära Mormiz,
jag ber så hemskt mycket om ursäkt för mitt uppehåll i kontakten, men det har varit lite för jobbigt på sistone...
Det började med att det körde ihop sig på jobbet och framtiden ser lite mer oviss ut än tidigare. Det kändes verkligen som det sista jag behövde efter en tuff vår. Men jag har haft gott stöd från pappa, kollegor och underbara vänner, samt Fredrik. Pappa är så söt, han lade en stor hand på min axel och sa: "Du måste tuffa till dig Fia!".
Sedan verkar det ju inte bättre än att min så kallade mamma nu ska till och gifta sig för andra gången i sitt liv. Inte så att hon ringde och talade om det, vilket kanske var tur... Det känns så desperat, så hastigt och så patetiskt. Med tanke på att hennes första äktenskap höll i 9 månader så kanske hon kan slå rekord nu i alla fall...
Jag vet att jag låter bitter och det är jag också. Vi pratar om personen som bar mig i 9 månader och sedan födde mig och vet du? På 28 år har hon inte en enda gång sagt att hon älskar mig... Men hon kan säga det till en gubbe hon känt i 6 månader... Svårt att inte vara bitter.
Jag är så glad att varit helt öppen med min situation både för mina kollegor och vänner, deras stöd är ovärderligt!
På lördag gifter sig Victoria & Daniel och jag är så förbannad på det jävla giftermålet!!! Det är sjukt mycket skattepengar som går till det jippot, helt vansinnigt! Hoppas att de krockar med slupen som de gjorde på repet och att det regnar. Monarki är stenålders!!! Men jag önskar att du hade fått se det, så bra som du tycker om kungahuset.
Jag äslkar dig och saknar dig massor!!!
jag ber så hemskt mycket om ursäkt för mitt uppehåll i kontakten, men det har varit lite för jobbigt på sistone...
Det började med att det körde ihop sig på jobbet och framtiden ser lite mer oviss ut än tidigare. Det kändes verkligen som det sista jag behövde efter en tuff vår. Men jag har haft gott stöd från pappa, kollegor och underbara vänner, samt Fredrik. Pappa är så söt, han lade en stor hand på min axel och sa: "Du måste tuffa till dig Fia!".
Sedan verkar det ju inte bättre än att min så kallade mamma nu ska till och gifta sig för andra gången i sitt liv. Inte så att hon ringde och talade om det, vilket kanske var tur... Det känns så desperat, så hastigt och så patetiskt. Med tanke på att hennes första äktenskap höll i 9 månader så kanske hon kan slå rekord nu i alla fall...
Jag vet att jag låter bitter och det är jag också. Vi pratar om personen som bar mig i 9 månader och sedan födde mig och vet du? På 28 år har hon inte en enda gång sagt att hon älskar mig... Men hon kan säga det till en gubbe hon känt i 6 månader... Svårt att inte vara bitter.
Jag är så glad att varit helt öppen med min situation både för mina kollegor och vänner, deras stöd är ovärderligt!
På lördag gifter sig Victoria & Daniel och jag är så förbannad på det jävla giftermålet!!! Det är sjukt mycket skattepengar som går till det jippot, helt vansinnigt! Hoppas att de krockar med slupen som de gjorde på repet och att det regnar. Monarki är stenålders!!! Men jag önskar att du hade fått se det, så bra som du tycker om kungahuset.
Jag äslkar dig och saknar dig massor!!!
onsdag 9 juni 2010
Onsdagen Den 9:e Juni
Kära Mormiz,
ojojoj vad jag är duktig nu! Igår gick jag först 1,5 timme runt Djurgårdskanalen på morgonen, sedan gick jag 1 timme på eftermiddagen och på kvällen gick/joggade jag 30 minuter! Vägde mig och veckans resultat blev: -1,6 kg!!! =D *stolt* Då är det lätt att motivera sig vidare och jag har fantastiskt stöd i min älskade Karin och även L, min coach!
Vi hade kort arbetsdag, så jag åkte hem och hämtade hundarna och så sov vi middag lite... Det är såååååååå skönt! Fast det var ännu bättre i din hammock... =D Sedan packade jag in båda vovvarna i bilen och åkte hem till Karin. Vi tog sedan 3 av 4 hundar och åkte till Gärdet. Harry & Hugo fick rejsa runt lösa, skönt för de små galningarna! Men Yoggi skötte sig så himla bra! Han var kopplad och naturligtvis så var alla hundar tvugna att komma fram och nosa på honom... Men han morrade inte ens! Fina Yoggis! Han skulle säkert sköta sig lös oxå, men jag mår så dåligt och stressar upp mig så det är inte värt det... Men han fick springa lös med Hugo & Harry när det inte var några andra hundar i närheten.
De fick sedan bada i Djurgårdskanalen och de njöt verkligen av att plaska runt!
Är så glad att jag har hittat Karin, behöver inte någon psykolog när jag har henne. Vackrare & klokare kvinna får man leta efter! =D
På kvällen lämnade jag hundarna hemma och gav mig ut på joggingtur... Kände mig riktigt duktig! Men sedan hade jag ONT i fötterna! Fått världens blåsor... =(
Idag var det oxå kort dag, men jag var helt slut i fötter och ben efter morgonens 1,5 timme runt Djurgårdskanalen så det var inga allvarliga aktiviteter inbokade. Hämtade hundarna hos pappa och han meddelade att vi skulle åka och köpa... EN NY TV!!! =D Så nu har pappa lika fin platt-Tv som du fick! Kommer du ihåg vad du retade honom när du fick den i julklapp av oss? =) "Så fin TV har inte du Gösta..." Älskade Mormiz!
Nu sitter vi och tittar på travet på hans nya, fina tv, dricker varm choklad och äter vattenmelon. En helt vanlig dag, men inom mig brinner en saknad som jag inte kan fylla med något alls!
Såg annonsen på huset på nätet igår och då kom tårarna igen... Det är så fel, hela min kropp protesterar och vägrar acceptera det som hänt. Du är inte borta, du får inte. Jag kan inte, inte utan dig. Snälla, lämna mig inte, jag lovar att bättra mig, vad du vill, jag slutar svära. Bara du kommer tillbaka...
Jag älskar dig ju och saknar dig så jag knappt kan andas!
ojojoj vad jag är duktig nu! Igår gick jag först 1,5 timme runt Djurgårdskanalen på morgonen, sedan gick jag 1 timme på eftermiddagen och på kvällen gick/joggade jag 30 minuter! Vägde mig och veckans resultat blev: -1,6 kg!!! =D *stolt* Då är det lätt att motivera sig vidare och jag har fantastiskt stöd i min älskade Karin och även L, min coach!
Vi hade kort arbetsdag, så jag åkte hem och hämtade hundarna och så sov vi middag lite... Det är såååååååå skönt! Fast det var ännu bättre i din hammock... =D Sedan packade jag in båda vovvarna i bilen och åkte hem till Karin. Vi tog sedan 3 av 4 hundar och åkte till Gärdet. Harry & Hugo fick rejsa runt lösa, skönt för de små galningarna! Men Yoggi skötte sig så himla bra! Han var kopplad och naturligtvis så var alla hundar tvugna att komma fram och nosa på honom... Men han morrade inte ens! Fina Yoggis! Han skulle säkert sköta sig lös oxå, men jag mår så dåligt och stressar upp mig så det är inte värt det... Men han fick springa lös med Hugo & Harry när det inte var några andra hundar i närheten.
De fick sedan bada i Djurgårdskanalen och de njöt verkligen av att plaska runt!
Är så glad att jag har hittat Karin, behöver inte någon psykolog när jag har henne. Vackrare & klokare kvinna får man leta efter! =D
På kvällen lämnade jag hundarna hemma och gav mig ut på joggingtur... Kände mig riktigt duktig! Men sedan hade jag ONT i fötterna! Fått världens blåsor... =(
Idag var det oxå kort dag, men jag var helt slut i fötter och ben efter morgonens 1,5 timme runt Djurgårdskanalen så det var inga allvarliga aktiviteter inbokade. Hämtade hundarna hos pappa och han meddelade att vi skulle åka och köpa... EN NY TV!!! =D Så nu har pappa lika fin platt-Tv som du fick! Kommer du ihåg vad du retade honom när du fick den i julklapp av oss? =) "Så fin TV har inte du Gösta..." Älskade Mormiz!
Nu sitter vi och tittar på travet på hans nya, fina tv, dricker varm choklad och äter vattenmelon. En helt vanlig dag, men inom mig brinner en saknad som jag inte kan fylla med något alls!
Såg annonsen på huset på nätet igår och då kom tårarna igen... Det är så fel, hela min kropp protesterar och vägrar acceptera det som hänt. Du är inte borta, du får inte. Jag kan inte, inte utan dig. Snälla, lämna mig inte, jag lovar att bättra mig, vad du vill, jag slutar svära. Bara du kommer tillbaka...
Jag älskar dig ju och saknar dig så jag knappt kan andas!
måndag 7 juni 2010
Måndagen Den 7:e Juni
Kära Mormiz,
jag ber tusen gånger om ursäkt för min långa frånvaro! Denna helg har varit hektisk kan man säga och att jag var ledig två dagar mer än vanligt kände jag inte av... =( Har spenderat massor med tid med mina älskade hundar!
I fredags var vi ju och tävlade (o)lydnad med Harry... Han är grymt bra på just det... =D Vi fick toklåga 108 poäng av 200 och kom nästsist, men jag älskar honom ändå! Han är så söt när han gör sina tokigheter att det inte går att bli arg på honom.
Men han "gav igen" i lördags när det var internationell utställning hemma på Himpa... Av 4 hanar i öppen klass var han den ende som fick 1:a pris och vann klassen med CK!!! =D Monica & CG var där också och massa vänner, så det var extra roligt. Plus att han både stod och gick kanonbra! Min älskling! *stolt*
Vi har hunnit spela 2 vändor minigolf och i lördags spöade jag min käre far med 9 slag! =D Jag är så glad och tacksam över att han kom ned fredag-lördag fast han egentligen inte har tid... Han betyder så mycket för mig och jag tror att han tycker det är ganska jobbigt att veta att han är den enda jag har kvar som familj. Ser inte fram emot jul för det är den absolut viktigaste högtiden för mig och det är så mycket minnen och känslor som kommer att braka loss...
Usch, vi spar det till senare.
Idag var jag på jobbet två timmar innan jag började och gick på promenad i 1.5 timme. Det är så skönt att åka innan rusningen, klara av dagens motion och vara nyduschad och ha ätit frukost precis när man börjar jobbet. Mycket bra rutin!
Nu på kvällen tog jag bilen för att hitta något bra ställe att gå med hundarna på, valde Velamsund. Så jag såg ridklubben där jag ska rida i höst, men det blev ingen bra promenad... Harry klarar inte att vara kopplad hela dagarna, han behöver få springa lös! Men det var ett naturvårdsområde så det var inte att tänka på. Så han gick och pep och kastade sig i kopplet i 1 timme... Suck...
Älskar dig & saknar dig mer och mer för varje dag som går!
jag ber tusen gånger om ursäkt för min långa frånvaro! Denna helg har varit hektisk kan man säga och att jag var ledig två dagar mer än vanligt kände jag inte av... =( Har spenderat massor med tid med mina älskade hundar!
I fredags var vi ju och tävlade (o)lydnad med Harry... Han är grymt bra på just det... =D Vi fick toklåga 108 poäng av 200 och kom nästsist, men jag älskar honom ändå! Han är så söt när han gör sina tokigheter att det inte går att bli arg på honom.
Men han "gav igen" i lördags när det var internationell utställning hemma på Himpa... Av 4 hanar i öppen klass var han den ende som fick 1:a pris och vann klassen med CK!!! =D Monica & CG var där också och massa vänner, så det var extra roligt. Plus att han både stod och gick kanonbra! Min älskling! *stolt*
Vi har hunnit spela 2 vändor minigolf och i lördags spöade jag min käre far med 9 slag! =D Jag är så glad och tacksam över att han kom ned fredag-lördag fast han egentligen inte har tid... Han betyder så mycket för mig och jag tror att han tycker det är ganska jobbigt att veta att han är den enda jag har kvar som familj. Ser inte fram emot jul för det är den absolut viktigaste högtiden för mig och det är så mycket minnen och känslor som kommer att braka loss...
Usch, vi spar det till senare.
Idag var jag på jobbet två timmar innan jag började och gick på promenad i 1.5 timme. Det är så skönt att åka innan rusningen, klara av dagens motion och vara nyduschad och ha ätit frukost precis när man börjar jobbet. Mycket bra rutin!
Nu på kvällen tog jag bilen för att hitta något bra ställe att gå med hundarna på, valde Velamsund. Så jag såg ridklubben där jag ska rida i höst, men det blev ingen bra promenad... Harry klarar inte att vara kopplad hela dagarna, han behöver få springa lös! Men det var ett naturvårdsområde så det var inte att tänka på. Så han gick och pep och kastade sig i kopplet i 1 timme... Suck...
Älskar dig & saknar dig mer och mer för varje dag som går!
torsdag 3 juni 2010
Torsdagen Den 3:e Juni
Kära Mormiz,
nu har jag kommit i land igen efter 3 dagar på sjön!
Jag tror att det var väldigt bra för mig att komma iväg och att sjön skulle ha en sådan terapeutisk verkan hade jag ingen aning om! Första gången jag stod på däck så var det som att hjärnan sorterade sig själv och problem på problem löste sig, det var en fantastisk känsla!
Jag trodde att jag var en Bååth som trivdes på land och har inte vetat om att jag saknade något-och speciellt inte att det var havet... Men så måste det vara. Nu ska jag pröva på det också, ska be min storebror lära mig att "köra" båt och sedan hyra en motorbåt och ge mig ut i skärgården med hundarna. Det kommer göra gott till ett trasigt hjärta och en trött själ. Yoggi älskar ju vatten så det kommer att bli perfekt för alla, även om Fredrik har uttryckt sin skeptism till att åka med en båt som jag kör... =)
Åh, vi övernattade på en ö i skärgården och jag blev så kär! En helt egen ö med bara en stor gård på! Tänk vilket paradis och så skönt att kunna släppa ut Harry utan att vara rädd för att han försvinner... =)
Tror dock inte att mina kollegor tycker att jag ska vara på sjön... Det första jag gjorde när jag kom ombord så ramlade jag ned för två trappsteg och typ bröt svanskotan och slog huvudet i en brandsläckare... Oups... Sedan drog jag direkt överfallslarm när jag fick radion... Hmmm, undrar varför de inte kastade mig överbord direkt?
Efter sjön var det dags för en kväll på Hundstallet med massa mysiga vovvar!
Men sedan igår kväll är jag hemma och det är SKÖNT! I morse gick jag först ner till veterinären med hundarna för att de skulle få sina vaccinationer. Harry fick de sticka 3 gånger för han blev tokig... Ovanligt...
Sedan cyklade jag bort till joggingspåret och gick/joggade 30 minuter för att sedan cykla vidare till affären. Duktiga jag! Cyklade hem och gjorde vad som skulle ha blivit scones men mest blev gegga...
Var nyss ute och skulle träna Harry, tydligen har han glömt "kom hit"... Kul, imorgon är det tävling... Mmm, vi får väl se hur det går.
Älskar dig och saknar dig varje dag!!!
nu har jag kommit i land igen efter 3 dagar på sjön!
Jag tror att det var väldigt bra för mig att komma iväg och att sjön skulle ha en sådan terapeutisk verkan hade jag ingen aning om! Första gången jag stod på däck så var det som att hjärnan sorterade sig själv och problem på problem löste sig, det var en fantastisk känsla!
Jag trodde att jag var en Bååth som trivdes på land och har inte vetat om att jag saknade något-och speciellt inte att det var havet... Men så måste det vara. Nu ska jag pröva på det också, ska be min storebror lära mig att "köra" båt och sedan hyra en motorbåt och ge mig ut i skärgården med hundarna. Det kommer göra gott till ett trasigt hjärta och en trött själ. Yoggi älskar ju vatten så det kommer att bli perfekt för alla, även om Fredrik har uttryckt sin skeptism till att åka med en båt som jag kör... =)
Åh, vi övernattade på en ö i skärgården och jag blev så kär! En helt egen ö med bara en stor gård på! Tänk vilket paradis och så skönt att kunna släppa ut Harry utan att vara rädd för att han försvinner... =)
Tror dock inte att mina kollegor tycker att jag ska vara på sjön... Det första jag gjorde när jag kom ombord så ramlade jag ned för två trappsteg och typ bröt svanskotan och slog huvudet i en brandsläckare... Oups... Sedan drog jag direkt överfallslarm när jag fick radion... Hmmm, undrar varför de inte kastade mig överbord direkt?
Efter sjön var det dags för en kväll på Hundstallet med massa mysiga vovvar!
Men sedan igår kväll är jag hemma och det är SKÖNT! I morse gick jag först ner till veterinären med hundarna för att de skulle få sina vaccinationer. Harry fick de sticka 3 gånger för han blev tokig... Ovanligt...
Sedan cyklade jag bort till joggingspåret och gick/joggade 30 minuter för att sedan cykla vidare till affären. Duktiga jag! Cyklade hem och gjorde vad som skulle ha blivit scones men mest blev gegga...
Var nyss ute och skulle träna Harry, tydligen har han glömt "kom hit"... Kul, imorgon är det tävling... Mmm, vi får väl se hur det går.
Älskar dig och saknar dig varje dag!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)