Kära Mormiz,
Gott Nytt 2012! Vilken grej, vilken kväll, vilka underbara människor! Det enda som var tråkigt var att pappa var sjuk och inte kunde vara med och att Yoggi var helt förstörd av smällarna och inte kunde gå ut på hela kvällen/natten. Förra året satt ju jag & Fredrik på landet med hundarna och det var helt underbart, hands down bästa nyåret någonsin för hundarna och bästa på länge för mig. Det är så tyst och lugnt därute och så långt ifrån allt liv. Jag saknar det som fan och undrar var jag ska hitta ett nytt sådant ställe till hundarna att vara på...
Jag & Anders var hon älskade Karin & Niclas, med Casper, Marita & hennes dotter Malin, det var en suverän kväll! Vi åt jättegod middag där vi till förrätt blev bjudna på typ surdegsbröd med skaldjurstzatziki, till varmrätt var det kött med hasselbackspotatis och kantarellsås och sedan massor med olika efterrätter. Vi blev rejält bortskämda kan jag säga och sällskapet är det ju världsklass på, men det visste jag ju sedan innan. Anders & Niclas verkar funka bra ihop och det glädjer mig, för jag tror och hoppas på att 2012 bjuder på massor med äventyr med våra vänner!
Vi gick ut och tittade på fyrverkerierna vid tolvslaget, så ingen Malmsjö för oss i år, undrar om han räknade rätt den här gången?... Jag tycker Tommy Körberg kan ta över det där, han är bra!
Vilket år vi har haft, både otroligt ledsamt och fantastiskt roligt. Pappa har blivit friskföklarad, det är väl det absolut bästa som hänt i år! Ett förhållande som tar slut efter närmare 5 år, det är inte lätt eller ens gripbart för mig ännu, men jag hoppas att det finns en vänskap där någonstans som kommer att överleva alltihop och bestå. För han är min bästa vän och jag saknar honom massor och visst, det är skitjobbigt emellanåt och jag saknar så mycket med vårt liv. Men sådant är livet, det har jag ändå lärt mig.
Vår bok kom ut, gjorde ingen braksuccé direkt, men den finns och kommer alltid att vara ett fint minne för oss och de som vill läsa om dig i framtiden.
Jag flyttade till Stockholm, Stockholm som jag verkligen älskar och alltid har gjort. Ett fast jobb som jag älskar, med underbara kollegor och roliga arbetsuppgifter. Ett förstahandskontrakt på en lägenhet som är min, bara min, nära pappa och den blir ganska fin ju mer vi fixar i ordning.
Och så: Anders. Wow. Det var inte meningen, det var långt ifrån vad jag hade planerat, jag som gillar att ha kontroll, göra listor, styra och ställa. Så bara: boom! I oktober kom ett mail som skulle ändra allt för alltid och det började: "Hej! Läste din profil och tänkte att jag bara måste höra av mig innan jag börjar tänka för mycket... Jag gör det ibland! : )" och efter några dagars mailande och chattande så pratades vi vid på telefon första gången, i 6 timmar!!! Sedan dess är det kärlek och det enda svåra är att hålla lite i bromsen så vi hinner vara kvar i det här ett tag innan livet rusar iväg med oss. För this is it. Det är Han. Och det spelar ingen roll hur stort och skrämmande jag tycker att det är, för det bara är så. Men mer om det en annan dag.
Malin har blivit med barn och ska bli mamma i februari, vilket hon har längtat efter så länge.
Allt börjar sakta falla på plats och jag känner mig lugnare och tryggare i mig själv för varje dag, det är nu det börjar! Dåligt kliché att dra den på nyårsdagen, men det är så jag känner och jag ska jobba för att bära den känslan varje dag fram till nästa nyår.
Nu läste jag på Aftonbladet att Malmsjö hade räknat fel i år igen!!! Och skyller på publiken!!! Hahahaha, jag gjorde en testnedräkning för Anders och jag är nog redo att ta över Skansens scen nästa nyår!
Det enda som saknas är du. I varje dag, varje andetag, varje tanke, varje rörelse, varje ord. I allt jag gör, är och tror på, så saknas du. Den känslan försvinner aldrig, blir inte mindre, gör inte mindre ont. Ibland kan jag tygla den till en styrka, men ibland blir den mig övermäktig.
Jag älskar dig så oerhört mycket och saknar dig så hjärtat brister.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar