Onsdagen den 18:e Oktober

Kära Mormiz,

Idag är det glädjetårar som rinner! Vi har fått klartecken på att pappa får genomföra sin 6:e och sista cellgiftsbehandling nu på fredag!!! Sedan måste vi hålla tummarna för bra röntgenplåtar, men ändå!
Jag är så sjukt imponerad av honom! Han är så stark & modig som har tagit sig igenom det här och visst, han har varit ofantligt gnällig i perioder, men det får man vara.
Nu är det bara vi i familjen som gäller i framtiden, allt annat får komma i andra hand.
Vi kommer ju aldrig kunna slappna av helt efter det här, men med den tacksamhet som infinner sig efter en sådan här sak så får man en annan syn på saker. Jag tror många tar saker alldeles för mycket för givet och gnäller över småsaker. När vi egentligen bara ska vara ödmjuka & tacksamma över den tid vi får här på jorden med de människor vi väljer att ha i vårat liv, familj eller vänner. Man gör nog en mental storstädning i livet i stort och även bland bekantskaperna och energitjuvar åker direkt!

Idag har jag även fått veta att älskade Sandra kommit in på en utbildning! Jag vet inte vad, men jag ska ringa henne imorgon och informera mig. <3

Enda trista är att jag har lämnat återbud på tikvalpen som vi hade tingat och som föddes förra måndagen... Eftersom vi inte har löst ett bättre boende så känner jag inte att vi kan ta in en tik med grabbarna... Så fruktansvärt sorgligt, men man får inte vara självisk när det gäller hundar! Hon skulle ha kommit hem lagom till jul... Det kommer kännas tomt...

Jag älskar dig & saknar dig så!!!