Kära Mormiz,
har precis varit ute med hundarna på en promenad runt Strömmen i 1 timme. Varken F eller mina vänner är glada över att jag går själv när det blir sent på kvällen, men jag känner mig ganska lugn. Är någon så jävla dum så de hoppar på mig så får de skylla sig själva! Jag har hundarna och dessutom är väl du med mig? Jag känner mig inte så orolig, men det kanske är normalt med tanke på de yrken jag har haft... =) Och framför allt det jag planerar att bli...
Förra veckan skulle jag varit helledig, men i fredags ringde chefen oc hfrågade om jag kunde jobba helgen. Jag sa nej först för vi hade planerat att äta middag med underbara vänner och jag ska jobba den här helgen och nästa helg är det Änglahoppet i Borås. Men när jag hade lagt på så ångrade jag mig lite och frågade F om det var okej att jag åkte upp. Så jag sa ja, det är lite för bra pengar för att tacka nej till så här innan Mexico...
Mexico ja, det är bara 37 dagar kvar tills vi åker!!! Allt är betalt och klart!!! Jag ska ta en spruta till och så ska vi ta någon läskig dryck mot turismdiarré... Sedan ska vi njuta, njuta, njuta! Jag är så glad över att få med älskade pappa på det här, han behöver verkligen det efter det vidriga år han har haft! Min älskade, underbara pappa, jag har sådan tur som fick honom till pappa. Men jag lider så över allt han har offrat för min skull och om jag tänker på det så börjar jag bara gråta. Så vi tar det en annan dag...
Jag tog tåget upp i fredags och skulle haft med båda hundarna, men när jag bokade så gick det inte att få fönsterplats på väg dit och då blev jag misstänksam på att det borde vara 2 platser bokade med hund... Så jag bestämde mig för att inte ta med Yoggi, vilket var en jävla tur!!! När jag klev in i vagnen så satt det två unga tjejer med varsinn pitbull på de platserna!!! De kastade sig mot Harry och morrade åt honom hela vägen, han bara skakade för han var så rädd!!! Min lille älskling! Tur att inte Yoggi var med, för han hade inte backat...
Hemresan gick bättre, då delade vi plats med ett trevligt par med en bordercollietik och pratade hela vägen hem.
På torsdag är det dax att åka igen, ska jobba fredag & söndag... Blir säkert bra... Hade tänkt snylta in mig hos K & N, men de skulle till landet så jag får väl trakassera pappa istället... Stackarn, han är nog rätt trött på mig. Jag på honom ibland med, som i söndags när jag hade ställt klockan på 05:30 och han tänder lampan för att läsa 05:15!!! Normalt eller?!? Men ända sedan den häxan lämnade honom så har han haft svårt att sova, jag hatar henne för allt hon gjort mot oss.
Jag är ledsen Mormiz, men så är det. Och det kommer aldrig att bli bra igen.
Jag älskar dig & saknar dig av hela mitt hjärta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar