Torsdagen Den 5:e Maj

Kära Mormiz,

idag har jag varit hemöver. Alltså hemma. Det kändes så litet! Jag minns det som jättestort... Kanske var mindre då... Jag alltså! =) Det såg väldigt lustigt ut med två stora ridhus så nära inpå varandra, men de hade väl blivit osams tror jag. Din trädgård var inte lika fin längre, den såg faktiskt lite bortglömd ut. Men vägen fram till gården gav en så himla bra känsla! Jag mindes ridturer i bilder, lukter och satt med ett stort leende och såg mig skritta längs grusvägarna på Tessy, Muscot och sedan Pajaz. Så jag har bestämt mig för att var tacksam över min barndom och inte lägga ned alltför mycket tid med att må dåligt över det som var för länge sedan... Jag var på en jätteviktig arbetsintervju i måndags och fick frågan: Skulle du säga att du hade en lycklig barndom?
Först fick frågan mig att stelna, men jag kände direkt: ja. För jag visste ju inte. Jag gjorde ju mitt bästa för att hålla ihop alltihop. Och jag VAR lycklig, så lycklig! Gården, hästarna, djuren, vägarna, skogarna, sjöarna... Jag kan inte önska mig en bättre barndom!
På vägen hem, alltså hem idag, så stannade vi vid kyrkogården och hälsade på morfar! Det var jättefint där.

Intervjun gick jättebra förresten!!! De ringde igår och berättade att jag har gått vidare i uttagningen!!! =D Så på måndag ska jag och Fredrik åka ned till Kristianstad för fortsatta tester! Jag är så nervös!!! Hoppas att det går bra!

Jag fick ett jättejobbigt mail i helgen... Gråten bara överföll mig och det var så jobbigt! Egentligen var det ett väldigt snällt mail, men samtidigt jobbigt.

Jag ska kanske köra upp Yoggi på björn i Junsele Björnpark! =) Cool va? Jag tror att han skulle fixa det!

Jag älskar dig och saknar dig varje dag, önskar att du var med i allt som händer nu!