Onsdagen Den 16:e Juni

Kära Mormiz,

jag ber så hemskt mycket om ursäkt för mitt uppehåll i kontakten, men det har varit lite för jobbigt på sistone...

Det började med att det körde ihop sig på jobbet och framtiden ser lite mer oviss ut än tidigare. Det kändes verkligen som det sista jag behövde efter en tuff vår. Men jag har haft gott stöd från pappa, kollegor och underbara vänner, samt Fredrik. Pappa är så söt, han lade en stor hand på min axel och sa: "Du måste tuffa till dig Fia!".

Sedan verkar det ju inte bättre än att min så kallade mamma nu ska till och gifta sig för andra gången i sitt liv. Inte så att hon ringde och talade om det, vilket kanske var tur... Det känns så desperat, så hastigt och så patetiskt. Med tanke på att hennes första äktenskap höll i 9 månader så kanske hon kan slå rekord nu i alla fall...
Jag vet att jag låter bitter och det är jag också. Vi pratar om personen som bar mig i 9 månader och sedan födde mig och vet du? På 28 år har hon inte en enda gång sagt att hon älskar mig... Men hon kan säga det till en gubbe hon känt i 6 månader... Svårt att inte vara bitter.

Jag är så glad att varit helt öppen med min situation både för mina kollegor och vänner, deras stöd är ovärderligt!

På lördag gifter sig Victoria & Daniel och jag är så förbannad på det jävla giftermålet!!! Det är sjukt mycket skattepengar som går till det jippot, helt vansinnigt! Hoppas att de krockar med slupen som de gjorde på repet och att det regnar. Monarki är stenålders!!! Men jag önskar att du hade fått se det, så bra som du tycker om kungahuset.

Jag äslkar dig och saknar dig massor!!!